Efter 272 landskamper i Tre Kronor och drygt 20 år i näringslivet tar Jonas Bergqvist bladet från munnen och utmanar landets kommuner att satsa på fler isytor – för integrationens skull.Jonas Bergqvist är i dag bankdirektör för Swedbank Stora torget i Halmstad. Från sitt fönster har han hela vintern kunnat se full aktivitet ute på den plastis som kommunen rullat ut: unga, medelålders och äldre från såväl Sverige som en stor del av övriga världen har åkt med ett leende på läpparna innan de satt sig för att dricka varm choklad med smörgås.
Det vill den tidigare trekronorkaptenen se mer av.
Hela familjen åker
- Fler isytor är en bra investering för landets kommuner. Dels är det ett
bra sätt att integrera nyanlända människor in i det svenska samhället, främst
via föreningslivet, dels skapar det gemenskap och glädje genom att spontanåka
hela familjen. Även hälsotrenden ligger väl i linje med satsning på fler isytor.
Att åka skridskor är en del av den svenska folksjälen och bra för hälsan.
Jonas Bergqvist pratar inte bara om fullstora ishallar. Han
vurmar även för kreativa lösningar såsom vanlig is och plastis som kan ”rullas
ut” i bostadsområden och på torg, såsom Stora Torget i Halmstad, och mindre
multihallar för flera isidrotter som samsas om utrymmet.
Som styrelseledamot i Svenska Ishockeyförbundet sedan ett
par år tillbaka har han varit med och vridit skutan till ett utökat samarbete med
övriga isidrotter såsom konståkning, curling och bandy – och betona de mjuka
värdena mer, exempelvis integration och folkhälsa. Allt under förbundets tre
ledord: Rekrytera, Behålla och Anläggningar.
Världsledande nation
- Fler isytor, i framför allt storstäderna,är ett måste om vi ska fortsätta
att vara en världsledande nation inom ishockey, men det är större än så. Vi
vill vara en stark kraft i samhället med fokus på integration och folkhälsa.
Tre Kronors Hockeyskola är Svenska Ishockeyförbundet satsning
på att locka en ny generation att kliva ut på isen med klubba, hjälm och glatt
humör. 2014 tog förbundet fram en lista på alla 6-10-åringar i Sverige, totalt
320 000 barn. Dessa kopplades till en ishockeyförening i sin närhet. Kvar blev
275 000 vars föräldrar fick ett brev, som gick ut på sex olika språk, där
barnen välkomnades till närmaste förening för att delta i ishockeyskolan. 11
000 barn deltog – mot normalt 5 500.
Svenska Ishockeyförbundet satsar inte bara på de yngre.
- Vi har ett projekt som vi kallar rekreationshockey, att få
fler att fortsätta spela hela livet. Målet är inte att komma till NHL, utan
bara att det ska vara roligt. Du kan vara 25 år eller 80 år, det viktiga är att
du fortsätter att finna livsglädje i ishockeyn. Det är också folkhälsa, och för
det krävs isytor.
Fördubblad utbyggnad
Jonas Bergqvist bedömer att utbyggnadstakten av ishallar behöver dubblas,
från dagens tio per år till cirka 20 – helst i tätorterna dit allt fler
människor flyttar.
- Samtidigt gäller det att de nuvarande hallarna i framför
allt glesbygden underhålls och blir kvar. De fyller också ett stort behov för
främst ortens barn och ungdomar.
Ishallarnas öppettider är ett annat kärt ämne för ishockeylegendaren som är uppvuxen och hockeyfostrad i Ängelholm och Rögle, men kommit att förknippas mest med Leksands IF. En bra karriär utomlands hann det också bli: Calgary Flames (Kanada), Mannheimer ERC (Tyskland) och VEU Feldkirch
(Österrike).
Löpträning från mars
- Många kommuner smälter isen redan i mars-april. Jag önskar att isen kunde
få ligga kvar längre för att hålla uppe intresset.
Han talar av erfarenhet. Jonas Bergqvist kom till
hockeygymnasiet i Leksand och klassiska Leksands IF som 16-åring. Där smälte
kommunen isen i mars.
- Det innebar att jag och mina klubbkompisar fick träna
löpning istället för att vara på is. När jag sedan blev klubbdirektör i
Leksands IF i slutet av nittiotalet såg vi till att skapa Maj-cupen för lag
från hela Sverige, för att få isen att vara kvar längre. Det lyckades så bra
att det även blev sommarhockeyskolor.
Åbo och Lillehammer sticker ut
En intervju med Sveriges näst meste landslagsman i ishockey genom tiderna
(bara Jörgen Jönsson har fler: 285 A-landskamper) vore inte fulländad om han
inte fick chansen att bjuda på sina två främsta guldkorn från karriären. Han
väljer ganska snabbt: VM-guldet i Åbo 1991 och OS-guldet i Lillehammer 1994.
- Under VM i Finland var ryssarna fortfarande på topp. Vi
gick obesegrade genom turneringen och slog ryssarna i finalen med två-ett. Jag
gjorde det första målet, i mitt första byte, och Mats Sundin satte det avgörande
två-ett-målet. Det var en enorm glädje och känsla!
- I OS-finalen i Lillehammer slog vi Kanada på straffar efter
att ha legat under med två-noll i straffläggningen. Vi skickade fram en tjugoåring
från Örnsköldsvik (Peter Forsberg) för att slå den avgörande straffen. Och som
han gjorde det! Men jag tror aldrig han hade vågat om det inte var för den
fantastiska stämningen i vår trupp. En stämning som byggde på gemenskap och
trygghet.
Fotnot: Jonas Bergqvist föreläser om behovet av fler isytor under konferensdelen på Träffpunkt Idrott, Svenska Mässan i Göteborg, tisdagen den 15 mars kl. 15.45–16.45.
Thomas Björn